Besök på muséet för Stora Fosterländska Kriget

I dag var vi på "Oktobertorget" och besökte muséet för det "stora fosterländska kriget" (andra världskriget). Vitryssland var det land i Europa som enskilt drabbades hårdast av kriget. En fjärdedel av befolkningen fick sätta livet till. Hela den judiska befolkningen utraderades. Man berättade att i Minsk fanns endast 5 hus kvar efter bombardemang från både Tysk och Rysk sida. Efter kriget drabbades man dessutom av Stalins notoriska utrensningar (vilket man givetvis inte nämnde ett ord om här). Vi var på muséet tillsammans med ett antal skolklasser från Moskva i marin och arméskoluniformer.

Julafton på kommunistgatan i Minsk

Det blev en traditionell julafton med gran och svensk julmat. Vi var 5 personer som samlades hos Anna till "Kalle anka och hans vänner" eftersom hon nu har svensk tv. Kvällen fortsatte med ett äkta julbord med snaps, gröt och "trivial persuit" spelande vid tolvslaget. I dag tar vi det lugnt och njuter av julfriden.

Mera snö idag

I dag snöar det ännu mera. Jag sprang i morse igen och det känns bra att hålla uppe flåset. Anna jobbar idag och i morgon eftersom hon är chargé dáffaires vilket innebär tjänsteförättande ambassadör. I morgon skall hon hålla en julhälsning på den vitryska radion, vilket tydligen är tradition att alla utländska ambassadörer gör. Vi var på ambassaden och tittade idag. Tydligen är de bara temporärt installerade (bilderna ovan) eftersom det byggs om i det som skall bli både ambassad och residens. I kväll så lagar modern julmat för glatta livet - det blev revbensspjäll, rödbetssallad, skinka och köttbullar. Anna och jag har varit i diplomatbutiken och handlat tax-free. 1 liter Skåne för 60kr - jo jag tackar jag. I morgon skall vi få svensk kabel-tv installerad så de traditionella julprogrammen är räddade.

På en svinkall marknad

I morse var jag ute och sprang med mitt nya craft-underställ. Det var riktigt skönt. Jag sprang upp ca 3 km längs med floden "Svislach" och tillbaka. Senare under dagen var vi på marknad utanför Minsk. Det var rejält kallt och modern fick nästan förfrysning när vi andra hämtade bilen. Det är ett lustigt väder här, väldigt hög luftfuktighet som underkyls och bildar "pansaris". Kallt men dimma på samma gång. I morgon skall Anna jobba och vi skall titta närmare på ambassaden samt laga lite svensk julmat.

Norge är inte den sista Sovjetstaten........

....som Björn Rosengren påstod. Det är definitivt Vitryssland (Belarus) som är det. Bor hos syrran som har lägenhet på kommunistgatan (samma gata som Lee Harvey Osvald bodde på som avhoppad dissident) och bor granne med Virysslands Försvarsdepartement (bild ovan). I morse snöade det och omedelbart fanns det raska militärer med spade och traktor (alla traktorer är enhetligt blå i detta land) till hands (bild ovan). Senare nere på stan såg vi likaledes (inte så raska) gummor med hucklen som också skottade. Man får en konstig känsla i detta land att vara tillbaka i Sovjetstaten. Det är noll arbetslöshet och presidenten har infört "demokratur". På flygplatsen konstaterade passkontrollanten (alla var kvinnor) att jag kom från Tallin fastän jag intygade att jag flugit in från Prag. Det hjälpte inte att jag insisterade. Jag kom från Tallin det var helt klart och så fick det bli. Tullkontrollanten frågade på knagglig Engelska om jag hade alkohol? Ja, sa jag. - How much? var hans omedelbara svar. -2 liter sa jag. Det var tydligen en mycket begränsad och obetydlig mängd i detta land för han pekade bara på utgången. Pust, julskinkan, rödbetssalladen, pepparkakorna och det andra var räddat. Trots allt verkar det vara mycket välordnat i detta land. I dag var vi i en supermarket och det verkade finnas det mesta. Ordning och reda uppenbarligen - vem bryr sig om demokrati när det finns vodka, rödbetssoppa och annat av livets nödtorft?

Mexico känns fortfarande som hemma..........

Sitter nu på Benito Juarez flygplatsen i Mexico City. Mexico City, världens största stad med 25 miljoner invånare och med en alldeles speciell plats i mitt hjärta. Jag har varit här sedan i Söndags och är nu på väg till Brasilien igen. Mexico känns som hemma fortfarande. Även om jag trivs i Brasilien så har Mexico ett speciellt rum i mitt hjärta. Det var här jag började min Latinamerikanska karriär och här jag bodde i nästan 4 år. Jag trivdes alldeles förträffligt här och jag har fortfarande många vänner. Carl Swartz, VD för svenska Readsoft är en god gammal vän. Han är dessutom reservofficer från P10 i Strängnäs och vi har många gemensamma bekanta också i Sverige. Calles pappa var svensk ambassadör i Mexico så han växte upp här och är mer eller mindre "mexicano". När jag är i Mexico försöker jag alltid ta en lunch eller middag med Calle, alltid på Le Bouchon i Polanco och alltid samma mat - löksoppa och biff bearnaise.

Jag känner att skulle vilja spendera mera tid här. En helg eller vecka i mitt kära Acapulco skulle inte sitta helt fel men jag måste nu oåterkalleligen tillbaka till Sao Paulo för att förbereda nästa resa - Jul i Minsk, Vitryssland.

Kalla krigets vindar blåser och Obama överraskar positivt

Nu tillbaka i Caracas, Venezuela och bor vid den militära flygplatsen mitt i staden. Vid kanten av landningsbanan (knappt synligt i nedre delen av bilden) står två ryskbyggda militära helikoptrar - för övrigt världens största. Det pågår mycket samarbete dessa dagar mellan Ryssland och Venezuela. Medvedev var här i Caracas förra veckan och en stor samövning mellan ryska och venezulanska flottan pågår just nu i Karibien. Ryssarna flyttar för första gången sedan det kalla kriget fram sina positioner och det på USAs bakgård.

Chavez hade större framgång än väntat i det nyss avslutade lokalvalet i Venezuela. Rykten om att hans popularitet skulle vara i dalande tror jag är gravt överdrivet även om oppositionen vann de största och mest folkrika delstaterna. Stärkt av detta kommer Chavez nu att försöka genomföra en ny folkomröstning för att åstadkomma möjligheter att sitta kvar på obestämd tid. Detta är i sanning oroande ur demokratisk synvinkel.

Obama gjorde åtmindstone två bra val då han utnämnde sin säkerhetspolitiska stab. Hillary Clinton som utrikesminister är utmärkt och Robert Gates som försvarsminister likaså. Kanske försöker Obama lugna de kritiker (undertecknad inkluderad) som hävdat farhågor om en alltför liberal utrikes och säkerhetspolitik och det har säkert avsedd effekt. Hillary kommer med all säkerhet inte att uppmuntra till en "förutsättningslös" dialog med vare sig Chavez eller Ahmedinejad och det är bra - inte bara för USA utan också för oss andra - inte bara i denna delen av världen.

Operational excellence

Är nu i Colombia och jobbar med vårt lokalbolag här. Vårt största projekt är för Telmex, den Mexikanska operatören som ägs av Carlos Slim Helu. I går fick vi deras utvärdering för November och vi var klart bästa leverantör hos Telmex. Kul för det lokala teamet här som har arbetat otroligt hårt med att förbättra våra KPI:s (key performance indicators) de senaste månaderna.

Vi fick också Telefonicas utvärdering för 3:e kvartalet i Chile och även där var vi utsedda till bästa leverantör nationellt.

Nyheter som dessa piggar upp - I kväll åker jag vidare till Venezuela